Ledtråd: platsen börjar på D.

Här sitter jag och vet inte vad jag ska hitta på. Roligare kan man ha med andra ord... Bjuder på en gammal bild på några brudar jag saknar, i brist på annat. Minns ni var vi var när det här kortet togs, tro...?

Sånt som händer.

Idag har jag:
  • sytt ett täcke till C, som han kan ha när det regnar
  • ätit massa ost
  • sett True Blood
  • vinkat av mami vid bussen
  • provat min nya skjorta
  • målat naglarna med leopardmönster
  • lagat åtta portioner lasagne
Sen har det inte hänt så mycket mer.

Mamma på väg!

Från och med idag fram tills söndag kommer nog uppdateringen här vara lite låg. Jag får nämligen finbesök, mami befinner sig på tåget mot Uppsala! Vi har inte setts på två månader, så det ska bli så kul att hon kommer hit! Vi ska nog gå på IKEA, strosa runt i stan, äta massor av god mat, se bra filmer och bara vara. Bäst!
Så, ha en fin helg, för det kommer jag ha! ♥

And we became...

VETERATOR!!
VETERATOR, hjältar i ett grymt format
VETERATOR, lagar barnens undulat
VERERATOR, vi är djurens superman
VETERATOR, inget som vi inte kan!

Provrumspinglor.

Hej hej hallå.
Nu är jag trött på att vakna med halsont och huvudvärk! Idag har jag verkligen inte tid att vara sjuk, för det ska hända massor av kul saker! Måste kasta mig upp ur sängen och gå ut med vovven snart för vi ska vara i skolan redan halv 9 för att göra (hemliga?) grejer. Bäst jag avslöjar så lite som möjligt om dagen för jag vet inte vad som är officiellt än. Ni får veta i efterhand helt enkelt! Now it's time to rise and shine.

Nedrans helminter.

Nu har vi börjat läsa om sånna här läskiga maskar och andra parasiter. Jag är väldigt fascinerad och äcklad på samma gång. Visst är det spännande att läsa om sjukdomar sådär, men att se bilder på djur som nästan är uppätna inifrån av diverse olika kryp... Uäk, bara tanken gör mig illamående. Nu ska jag sova, imorgon ska ett Brännbål ordnas då vi går från att vara Senioramöbor till att vara... Ja, vad då? Spänningen är odiiiiiidlig. God natt på er!

Sockervadd.

Det känns ungefär som att min hjärna är fylld med sockervadd. Allt är lite fluffigt och suddigt, och jag är så trött att jag skulle kunna somna ståendes. Som det brukar vara efter tentor med andra ord... Det är lite som att luften går ur en när alla spänningar och nervositet släpper. Efter mötet idag drog vi ner på stan en sväng, vi skulle egentligen bara handla några grejer på Hemköp men hamnade på rea på Weekday. Varför är jag inte förvånad..? Jag, som ABSOLUT inte fick köpa nått mer den här månaden kom hem med två nya t-shirts. Som tur är kommer studiemedlet imorgon. Känns bra att jag redan har handlat för nästan 1000 kronor av det innan det ens finns på kontot... Så kan det gå ibland. Nu har jag ätit choklad, sett True Blood och bara njutit av att vara pluggfri, om så bara för en kväll. Strax är det sovdags, men först ska jag gå ut en sväng med den älskade svarta gangstern som sover vid mina fötter just nu. Natti!
Casco i skogen imorse.

Lättnad.

Tentan är skriven och livet är underbart igen. Det kändes väldigt bra när jag skrev den, så om jag inte missuppfattade något totalt så borde det ha gått vägen. Snart ska jag in till stan för att gå på möte med VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta. Vi får se var det leder någonstans, jag vet väldigt lite om vad dem egentligen jobbar med men det har jag hört verkar väldigt bra! Annars ska jag bara njuta av att inte behöva plugga, kanske köpa godis och se nån film. Ha en bra dag! ♥

Hund i tentatider.

Stackars Casco, han tycker att han bor hos världens tråkigaste person. Jag är beredd att hålla med... Victoria och jag var ute en timme med Ninja och Casco imorse, men sen dess har han bara fått sova med några korta rastningsrundor som avbrott. Hur tråkigt?! Vi får gå en jättelång promenad imorgon istället för att kompensera. Nu har jag i alla fall gett upp plugget för idag, ögonen börjar snart gå i kors och jag får inte in mer i huvudet ändå. Bara att hålla tummarna och hoppas att den där jäkla tentan imorgon går bra helt enkelt. Önska mig lycka till!

Hundhår.

Undrar ni hur sängen ser ut när man varje natt har sovsällsskap i form av en svart, hårig äldre herre som fäller kopiösa mängder? Klart ni undrar det! Och då, kära vänner, kan jag berätta att lakanen ser ut ungefär såhär:

Ugglis.

Man kan plugga, eller så kan man måla ugglor.

Down with the sickness.

Nu har den fruktade förkylningen som jag bara väntat på slagit till. Halsen är svullen, huvudet är tungt och jag fryyyser. Som tur är är vi lediga imorgon, så planen var ändå bara att vara hemma och plugga. Samma sak gäller för lördag och söndag. Det enda kluriga är att jag knappt har nån mat hemma... Men jag har i och för sig bara 12 kronor kvar av studiemedlet den här månaden så det hade inte blivit något mat handlad ändå. Snyft, det är hårt att vara student. Det här året är det strängt förbjudet att ta av sparpengarna. Har jag satt mig i situationen att jag bara har 12 kronor kvar när det är en vecka kvar till studiemedlet får jag skylla mig själv. Havregrynsgröt är ju trots allt både gott och billigt. Makaroner också, för att inte tala om knäckebröd. Nu är jag ändå inte hungrig, vilket tyder på att något är riktigt på tok (när jag är frisk kan jag liksom inte riktigt bli mätt).
Sex and the city är bra mot mycket, jag slår vad om att det kan bota förkylningar med. Vi hörs ♥

Ärtor och löv.

Just nu: sommarabstinens blandat med jag-orkar-inte-plugga-mer-nuuu.

Gangster.

Nyss hemkommen från en långpromenad med Victoria och en tossig hund. Jag vet inte vad som tog åt honom idag, han bara sprang, sprang och sprang! Helt plötsligt fick han syn på en katt som låg gömd i några buskar så då rusade han efter den. I jagandet sprang han rätt igenom ett vattenfyllt dike, men det stoppade såklart inte jakten! Tillbaka till oss kom alltså en överlycklig, genomblöt och lerig hund. Hur var det nu igen, 10 år eller 10 månader gammal..? Ibland börjar jag nästan tvivla själv. Söt är han i alla fall, den lilla gangstern!
Back to bakterierna. Herrå!

Äckelväder.

Jahopp, ingen ville vara snäll och ge mig råd om skorna. Tänkte att någon av alla som läser kanske skulle ha en åsikt... Men tydligen inte. Det är lugnt, jag köpte dem i alla fall och jag gillar er ändå kompisar, trots att ni inte var så sugna på att leda en förvirrad själ genom skodjungeln.
Av någon anledning bestämde jag mig för att gå upp innan skolan och gå långpromenad med Casco idag. Det visade sig vara ett väldigt bra beslut, för nu har det regnat och varit riktigt höstväder med blåst hela eftermiddagen. Vovven och jag vågade oss ut en sväng till PR-skrubben förut, men höll på att blåsa bort på vägen hem så nu vågar vi oss inte ut på några timmar igen. Istället ska vi bädda ner oss i sängen och se ett nytt avsnitt av Gossip Girl. Mysfaktorn är hög!

Skoproblem.

Kära ni, jag behöver hjälp. Jag ska gå på finmiddag den 12 november, och kommer då att ha på mig min balklänning. Förra gången jag använde den var det sommar, men denna gång kommer det vara kallt (och kanske snö) så jag måste fixa ett par andra skor än dem jag hade förra gången. Nu undrar jag, funkar dem här skorna till balklänning? De är schysst pris på, snygga och jag kommer kunna använda dem fler gånger än en. Men passar de till balklänning, vad tycker ni? HJÄÄÄLP!!!!
Från nelly.com

Och för er som har missat det, min klänning ser ut såhär:

damnyouautocorrect.com

Jag dör lite av skratt varje gång jag läser den här.

Hej och hå.

Efter att ha råkat sova bort halva eftermiddagen känns popcorn och film halva natten ganska bra. Imorgon har vi sovmorgon till klockan ett (!!!). Jag planerar att få massor av plugg gjort, men vi vet ju hur det brukar gå med den saken... Casco och jag ska i alla fall ta en lång promenad så jag hoppas på solsken. Sov gott!

Här kan man va.


Höst på min planet.


Joggingtur.

Casco har kommit på en ny taktik när han är sugen på att gå ut (inte för att han rastas för sällan utan bara för att han får spring i benen). Han sätter sig precis bredvid mig på golvet, viftar på svansen och stirrar på mig. Detta pågår tills jag ger upp det jag har för mig och går ut med honom. I eftermiddags försökte jag plugga, men det slutade med en springtur längs ån istället. Eller springtur och springtur förresten, jag joggar i sakta mak medan Casco springer full fart och tycker jag är världens långsammaste. Inte kan man tro att han är tio år gammal inte... Endorfinerna flödade i alla fall och det gör dem fortfarande. Ska passa på att ta tag i plugget igen nu när vovven sover sött nere vid mina fötter. Win!

En liten Ebba och en stor hund.


Aldrig nöjd.

Jag är så fruktansvärt trött på att aldrig vara riktigt nöjd. Jag har en garderob som svämmar över av fina kläder. Ändå känner jag att jag inte har något att ha på mig. När jag har köpt något nytt är det roligt i en vecka ungefär och sen smälter det in i den grå massan bakom garderobsdörrarna. Jag går min drömutbildning och tycker det är jätteroligt, men klagar ändå på föreläsarna varje dag och orkar inte plugga så mycket som jag borde. Jag bor i en korridor med jättetrevliga människor och mitt rum är superfint, men ändå vill jag ha en lägenhet. Jag passar världens bästa hund, men blir ibland ledsen över att han inte är min. Runtom mig har jag fina människor som verkligen bryr sig, men hur mycket jag än träffar dem känns det aldrig som det räcker. Ibland går mitt dåliga humör ut över dem, fast det inte alls är meningen. Jag tränar och promenerar så mycket jag hinner men blir ändå aldrig sådär smal och snygg som jag hoppas på att bli. När jag inte har något godis är jag konstant godissugen men när jag har ätit godis mår jag bara dåligt över det. Jag vill ha ett förhållande, men får alltid kalla fötter när det väl gäller. Jag vill inte vara tillsammans, men jag vill inte vara ensam.
Varför är jag inte bara glad över att jag är frisk, att jag har fantastiska vänner och att jag går på en av de mest eftertraktade utbildningarna som finns i Sverige (och som jag alltid velat gå)? Varför är det mycket lättare att klaga på allt istället för att se alla saker som är bra? Och hur tusan gör man för att bli... nöjd?

Stress.

Den här helgen tänkte jag försöka göra allt på to do-listan redan på fredagen, istället för att skjuta allt tråkigt till söndagen som jag brukar. Jag slutade klockan ett och har sen dess varit och handlat, tvättat fyra maskiner, lagat mat, gått långpromenad med Casco och dammsugit rummet. Gissa om jag är slut nu? Som tur är har jag bara tvättvikning, undanplockning på skrivbordet och städning av badrummet kvar, det ska jag nog lyckas orka med innan jag däckar totalt. Klockan åtta kommer Linda hit, så då ska vi poppa popcorn, dricka thé och se världens bästa film (Finding Neverland). Hoppas ni får en bra kväll! ♥

Lunchuppdatering.

Hemma på lunchen för att klappa vovve och äta mat. Imorse struntade jag i första föreläsningen och tog en springtur istället, det var välbehövligt. Det börjar bli höst på riktigt här i Uppsala, det blåser som tusan och är gråmulet konstant. Igårkväll var det dock riktigt fint, så vi tog en promenad hem till Ebba för att se Bonde söker fru. Bättre program finns inte! Anton har varit på besök i några dagar, men åker hem idag. Hoppas att han kommer tillbaka snart.
Nu måste jag snart kila tillbaka till skolan. Adios amigos!!
En charmerade bild på bästis och mig från i somras.

Godnatthälsning.

Sprider lite kärlek såhär på kvällskvisten.

Cancer.

Under oktober månad anordnar Bröstcanderfonden kampanjen Rosa Bandet. För mig är cancer förknippt med en enda stor ångest. Cancer känns som ett stort, svart hål som alltid finns någonstans i utkanten av tillvaron och som suger energi och glädje. Något som jag en gång trodde inte kunde drabba mig eller någon i min närhet. På något sätt tänkte jag att min familj och mina vänner var inneslutna i någon slags bubbla där alla förevigt skulle vara friska. Den bubblan sprack när min mamma, min älskade mamma, fick beskedet bröstcancer. Jag förstod redan innan hon berättade att något stod på tok, efter att ha sett ett brev från sjukhuset när jag tog in posten. Även om jag var förberedd när hon berättade var chocken total. Cancer är något som drabbar någon annan, inte min mamma.

För lite mer än två år sedan gick en släkting till pappas familj bort i cancer (dock inte bröstcancer). Jag har aldrig gråtit så mycket. Självklart grät jag för hennes skull, och för hennes familj och alla som fick leva med sorgen. Men främst grät jag av ilska, ilska över att cancer helt plötsligt kan träda in i ens tillvaro och rasa den. Människor som aldrig rökt, som har levt hälsosamt och som aldrig skulle göra en fluga förnär drabbas och tynar bort framför ögonen på en utan att man kan göra något.

Som tur var är min mamma världens starkaste person, och idag är hon frisk. Så även om allt känns hopplöst ibland, så går cancer att bekämpa. Det får man aldrig glömma. För att bekämpa cancer behövs dock kunskap, och kunskap fås genom forskning. Så snälla fina ni, köp ett rosa band eller gå in på Bröstcancerfondens hemsida för att se hur ni kan skänka pengar på annat sätt. Jag bär mitt rosa band med hopp om att mina pengar ska göra att flera mammor, systrar eller vänner blir botade från bröstcancer. Gör det du också.
Min fina mamma en snöig vinter för några år sedan.

En sån där tjej.


Hamnar du i helvetet, skicka mig ett vykort.

Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar
Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar
Än att nånsin igen känna dina vibbar
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar
Huvudperson i mina sämsta minnen

Att dom skriver idiot i ditt pass
Att du i ditt nästa liv blir en mask
Fan vad jag behövde få detta här sagt
Blir två ton lättare än vad jag vart

Jag hoppas du,
Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod, asså aldrig, även när du får en ny.
Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta så att du alltid kommer för sent
Och må köttätande myror äta upp dina ögonlock så att du alltid är trött
Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..
Och må dina hårddiskar för evigt alltid krascha

Jag hoppas att ditt vin blir till vatten
Blixtar prickar dig
Hälsa till satan, vi hörs


[Timbuktu - Resten av ditt liv]

NVM.

Idag har jag extraknäckt som frisör! Ebba, Linda och Victoria är på NVM-sittning nu, och jag fixade deras hår innan dem gick. Temat blev flätor, och jag tycker dem blev jättefina! Jag bestämde mig för att hoppa den sittningen, och köra på hemmakväll med Casco istället. Det är så himla många sittningar nu på hösten, det blir väldigt dyrt och jag gillar inte att Casco ska vara ensam varje lördagkväll. Ska dock göra iordning mig om ett par timmar och kila ner till släppet efter sittningen! Men först ska jag nog se en film och gosa med den där svarta gammelfarbrorn som ligger och snusar i min säng. Ha en bra kväll! ♥

RSS 2.0