Pound the alarm.

Ledig förmiddag idag, väntar på att nått plugg-flow ska infinna sig men det vill sig inte riktigt. Jag har insett att det inte är någon idé att plugga när jag är såhär rastlös, för då fastnar ändå ingenting. Bättre att göra något annat och skjuta på plugget. Tentan börjar dock närma sig så jag hoppas det inte dröjer alltför länge innan jag kan fokusera... 
 
Igår var Sissel här, vi tog en långpromenad med hundarna i mörkret, gjorde egen sushi av grejerna vi hade kvar sen förra gången och var på ett intensivpass på Friskis. Det var många år sedan, jisses vad jobbigt det var. Men kul! Jag är rätt träningspepp just nu, försöker gymma 1-2 gånger i veckan och förutom det även springa med hundarna 2-3 gånger. Målet innan var att lyckas pallra mig runt blodomloppet på 1 mil, men det kan jag redan nu så jag funderar på att ändra målet till att lyckas springa en halvmara istället. Känns väldigt långt borta just nu, men envis som jag är så är det inte alls omöjligt om jag bara tränar. Brukar just nu jogga strax under 6 km på runt 32 minuter, vilket ger en kilometertid på runt 5,5 min/km. Ganska snabbt för att vara mig som inte har någon klassisk löparkropp. Hade inte sagt nej till längre ben och en något smäckrare figur, men man får vara nöjd ändå!
 
 

Tusen tårar.

"Sprickorna finns ju där förstås. Ibland hotar hela bygget att rasa. När jag tänker på Rasmus och alla vännerna, dem som levde och försvann. Jag är på något sätt halv utan dem. Det som berättas i den här historien har hänt, och det hände här, i den här staden. Det var som ett krig som utkämpades i fredstid. I en stad där de flesta fortsatte att leva sitt liv som om ingenting hänt, insjuknade unga män. Magrade av, tynade bort och dog. Och det var dem som älskade mest, dem av kärlek besatta, det var dem som frosten tog." 
 

Torka aldrig tårar utan handskar. Så vackert, så fint och så otroligt sorgligt. 

Sol i sinne, brun inne.

Igår gick det-är-kaos-men-det-känns-bra-ändå över till magvärk hela kvällen. Lite synd eftersom vi gjorde egen sushi hemma hos Sissel och Filip. Jag lyckades bara peta i mig några bitar innan magen sa stopp. Den här veckan är det fullt upp men från och med på måndag ska jag börja prioritera - mer plugg och mindre fest! Idag känner jag mig  mindre orolig eftersom jag pluggat i stort sett hela dagen och insett att jag kanske inte är riktigt så lost som det kändes igår. Fortsätter jag så veckan ut så känns det nog bättre sen.
 
Imorgon kommer pappa och Anton hit för lunch, mysigt! Antingen äter vi på någon av skolans restauranger, eller så tar vi en sväng till Gottsunda centrum och äter där. På eftermiddagen ska Amanda och jag ha vårt första möte som mentorer. Det innebär att vi träffar en grupp amöbor (förstaårskursare) och diskuterar skola, framtid, stress och liknande saker. Jag trivdes väldigt bra på våra mentorsträffar när jag gick i ettan, så jag hoppas att våra amöbor kommer trivas minst lika bra! Amanda har bakat fika och jag har storstädat, så nu är vi förberedda som aldrig förr (och taggade till tusen). 
 
 

Til kingdom come.

Så var det ju det här med att hinna uppdatera bloggen någon gång ibland också... Jag förstår inte vad som har hänt med mitt liv, det lugnar liksom aldrig ner sig. Allt är kaos. Det ser ut som det har dragit fram en orkan här och jag orkar inte städa. Har sovit i snitt 5 timmar/natt de senaste nätterna och känner mig halvt hjärndöd. Börjar inse att den där dagen då allt bara lättar och jag helt plötsligt har massor av tid aldrig kommer infalla. I veckan väntar pub quiz, fixardag på kåren, byggdag vid hundgårdarna, funkisragg och tusen andra grejer. Pust. 
 
Jag trivs ändå rätt bra i mitt kaos. Försöker ignorera alla saker jag borde göra (plugga, städa, laga mat) och njuta av allt kul som jag har för mig. För kaoset utgörs till största delen av roliga grejer. I fredags var vi ute och dansade på Värmlands, trots en kötid på 1,5 h blev det en kanonkväll. Igår morse mådde jag inte sådär jättefantastiskt, men trots det åkte jag med Amanda en sväng till Stockholm och kollade i lite affärer. Väl tillbaka i Uppsala hastade jag hem och åt och bytte om, och sen bar det av in till stan för förfest tillsammans med en hel hop av nya människor. Jag var lite nervös men det var trevligt. Alldeles för sent begav vi oss mot Norrlands och hann dansa i en knapp timme innan det stängde. Kön till garderoben blev snabbt milslång och jag hann precis med sista bussen. Slocknade hemma i min säng vid 4-tiden. 
 
Så ja, min tillvaro är en blandning av fest, hundpromenader, sleepovers, bondekvällar, föreläsningar, pussar och fjärilar i magen. Ganska fint ändå.

RSS 2.0