.

God morgon kära ni!

I förrgår blev min svarta väska med dragkedjor stulen, crap. Som tur var hade jag varken plånbok eller mobil i den, men kamera, iPod, jacka och mobilladdare försvann... Surt som attan. Oturen bara fortsatte, för på kvällen fick jag feber och halsont. Jag fick i alla fall träffa Amanda och två av hennes små (eller ja, inte så små kanske) hundar. Jag skulle egentligen ha åkt hem till henne och hälsat på resten av hundarna idag, men febern och halsontet hänger kvar så jag får skippa det. Hoppas nu bara jag blir bättre tills imorgon, när vi ska till peace!

You used to say I couldn't save you enough

Glad midsommar, kära ni!

"A year. Just one year. In that time we have left and re-entered each other's lives way too many times to count. I don't even remember how it first started, how "we" first started. And in the times when we weren't together we were with other people, but it was always like there was this magnet inside of us that only we could feel. As the magnet would move closer, we would become friends, and then all of a sudden it would be like the magnet shattered. And once again we would leave each other's lives. And every time it would shatter just as we were getting closest to something serious between us."

Nu har jag storshoppat på Apoteket och Åhléns, så nu är jag helgarderad mot alla eventuella sjukdomar man kan tänkas dra på sig under en festival. Dyrt blev det också, men hellre det än att ligga sjuk. Jag har gjort en liten packlista:

Nu har jag med hjälp av min lillebror uppdaterat min design lite (tryck på F5 om den inte syns direkt). Som vanligt brukar jag fråga om allt ser bra ut, eller är det något som är tokigt? Är typsnittet på texten bra, och är den lagom stor? Finns det något annat som behöver ändras? Tell me! Annars är jag rätt nöjd faktiskt. Fina fölbilder kan man aldrig få för många av liksom.

Idag stod två grejer på att göra-listan: springa med Joanna och skjutsa mormor och morfar till farmor och farfar. Helt plötsligt blev båda inställda, så nu undrar jag lite stillsamt vad tusan jag ska göra idag? Jag har inte haft en ledig dag utan något alls inplanerat på... Jag vet inte hur länge! Hur ska detta sluta?!

Råd till allmänheten: ligg aldrig på en båt som glittrar! Bängan och jag provade detta när vi var vid Sandviken och badade. Det resulterade i att vi blev totalt inpackade i små, små glasstickor! Gjorde det ont, kanske ni frågar er? Svar: JA!!!!! Ont som tusan. Såhär såg benen (och resten av kroppen med för den delen) ut efteråt:

Jag har knappt vaknat, men jag känner redan på mig att det här inte kommer vara min dag. Det första jag ser när jag tittar mig själv i spegeln i badrummet är att mitt öra (med ett nytaget hål) är helt trasigt. Måste försöka hinna förbi stället jag piercade mig på och fråga vad jag ska ta mig till. Sen går jag ner i köket för att värma en macka i mikron, men vad händer? Jo, den går sönder (mikron alltså, inte mackan)! Den börjar först låta jättekonstigt och sen börjar den lukta bränt. Härligt. Nåväl, mackor kan man ju värma i ugnen, tänker jag då. Såhär i efterhand kan jag passa på att tillägga att det är mackorna man ska värma, inte sina egna händer. Nu har jag ett långt brännmärke över höger hand. Fint.

Idag, den tionde juni, är den stora studentdagen här på ön i år! Jag jobbade 8-16.30, men fick syn på några små studenter samtidigt som jag gjorde McFlurrry och kaffe för fulla muggar. Jag är jätteavundsjuk och vill ta studenten en gång till...

Ajajaj. Efter jobbet bestämde jag mig helt spontant för att gå och ta ett till hål i örat, och nu gör det ooont. Men men, det blev rätt najs ändå. Nu har jag en liten silverplupp i hålet för de svarta var slut. Topp!

Igårkväll tog jag mig i kragen och snörade på mig joggingskorna på första gången på två veckor. Jag tänkte ta en liten springtur i skogarna bakom Terra Nova, och utan att ha någon direkt uppmärkt runda satsare jag på att springa runt 5 km. När jag väl kom hem och mätte rundan på internet var den lite mer än 8 km. Träningsvärken idag är inte rolig...

Sommarens tre månader ska jag spendera på Gotland. Hur nu det kommer gå... Jag saknar Uppsala lite, men jag kommer nog vänja mig. Det ska bli roligt att träffa alla gamla vänner igen! Så om det är någon som känner att vi borde ses kan ju denne någon höra av sig. En liten pik sådär bara...