.

Casco har kommit på en ny taktik när han är sugen på att gå ut (inte för att han rastas för sällan utan bara för att han får spring i benen). Han sätter sig precis bredvid mig på golvet, viftar på svansen och stirrar på mig. Detta pågår tills jag ger upp det jag har för mig och går ut med honom. I eftermiddags försökte jag plugga, men det slutade med en springtur längs ån istället. Eller springtur och springtur förresten, jag joggar i sakta mak medan Casco springer full fart och tycker jag är världens långsammaste. Inte kan man tro att han är tio år gammal inte... Endorfinerna flödade i alla fall och det gör dem fortfarande. Ska passa på att ta tag i plugget igen nu när vovven sover sött nere vid mina fötter. Win!