.

Jag har funderat mycket på energi den senaste tiden, och även läst många blogginlägg om att lägga sin energi på sätt saker. Hela mitt liv har jag funderat på vad andra tycker om mig. Det som mest har bekymrat mig genom åren har varit min vikt. Jag har ständigt klankat ner på mig själv och haft dåligt samvete om jag har ätit något "onyttigt". Massor av kvällar har gått åt till att ligga och tänka på om jag någonsin kommer träffa någon som kan tycka om mig, trots mina tjocka lår eller min inte alltför platta mage. Att tänka på all energi som jag slösat bort genom att oroa mig för skitsaker gör mig så ledsen. För egentligen, vem bryr sig om jag väger 50, 60 eller 70 kilo? Människorna runtom mig tycker inte mer om mig ifall jag har storlek 36 istället för 40 i byxor (och skulle dem göra det är dem ändå idioter som inte förtjänar min uppmärksamhet). Det låter som en uttjatad klyscha, men skönhet kommer verkligen inifrån. Mitt mål är inte att bli en självgod översittare som tycker jag är snyggare och bättre än alla andra. Mitt mål är istället att sluta lägga energi på saker som inte betyder något och istället se allt som är bra med mig. Det är något jag måste jobba med varje dag, förmodligen i resten av mitt liv. Men efter att i många år ha tryckt ner mig själv har jag äntligen börjat se mig själv som en person som duger. Ja, faktiskt som en person som kan vara jäkligt snygg ibland.