.

Idag har jag varit med om en nära-döden-upplevelse. Pulsmedel på Friskis. Jag brukar vara hyfsat vältränad men nu har jag inte varit igång klokt sen lunginflammationen i november/december. Tänkte i alla fall att pulsmedel inte brukar vara så jobbigt, och gick därför dit idag. Tji fick jag. In kommer en liten spinkig tant som hoppar som aldrig förr. Herregud, jag höll på att få en mindre hjärtattack där mot slutet... Tänkte hela tiden "nu måste det vara slut... Nähä, en låt till. Men nu, nu kan det bara vara en vers kvar, sen är det slut" men nej, inte var det en vers kvar inte utan snarare femtiotvå. I de sista trettio viftade jag lite hjälvhjärtat med armarna och upprepade mantrat "ta-mig-härifrån" i huvudet. Med andra ord fick jag erfara att kondition är en färskvara (men passet var snarare pulsintensiv än pulsmedel) och att jag nog inte riktigt är så tränad som jag trodde.

En kul grej var att träffa lilla Solero igen. Hon hade blivit en liten tjockis! Jättesöt, och snart ska hon bli mamma till små killingar. Jag vill ha en get!