.

Vad räknar man egentligen som första kärlek? Jag vet inte ens om jag har upplevt den ännu. Tror dock att jag kan räkna en förälskelse i början av gymnasiet som min första kärlek. Jag var sexton, naiv och trodde väl aldrig att någon skulle vilja ha mig. När det visade sig att det fanns någon som ville det föll jag handlöst. Att ha någon som tycker om en är ju en fantastisk känsla. Personen i fråga tog inte lika allvarligt på det som jag gjorde, och fanns för mig främst när det passade för honom. Många gånger tvivlade jag på kärleken, och om den verkligen fanns. Nu vet jag bättre. Man är inte förlorad om man inte har hittat sitt livs kärlek vid arton års ålder, och inte vid tjugo eller trettio års ålder heller för den delen. Och även om min allra första kärlek slutade i två års velande fram och tillbaka så lyckades jag tillslut ta mig ur den och gå vidare. What doesn't kill you makes you stronger. Visst var det jobbigt, men någonstans inom mig finns den hopplösa lilla romantikern kvar. Den som hoppas och tror på en kärlek som kommer dyka upp när jag minst anar det och vända hela min värld upp och ner. Som sagt, jag är bara arton år. Jag har hela livet på mig att finna mitt livs kärlek, och jag är säker på att jag en dag kommer göra det.